OPEN JOURNAL PART 3: OHÄLSOSAM KONSUMTION. Här om veckan så fick jag en kommentar här på bloggen från en av er läsare som frågade om jag inte kunde skriva om ämnet ‘Konsumtion’ i ett kommande inlägg i den nya ‘Open journal’ kategorin och det tycker jag är ett otroligt viktigt ämne och ett ämne jag skulle kunna prata om hur länge som helst då vi som jobbar med sociala medier på heltid har ett ansvar att ta i denna fråga. Jag har bloggat i snart 10 års tid (Den 21 Januari 2017 så fyller bloggen 10 år) och jag minns att det var en otrolig fokus på att visa upp saker i bloggen de första 4 åren, jag köpte nya kläder varje vecka och kände en press att alltid visa upp nya plagg, jag kunde inte ha på mig samma sak för många gånger. Vad jag grundade detta i vet jag inte, jag antog att det var det som läsarna ville se, att hela tiden kunna titta på något nytt. Jag la otroligt mycket pengar på shopping de första 5 åren som bloggare, ett tag så kändes det nästan som en del av mitt jobb att köpa kläder, att det var något jag var tvungen att göra, att konsumera hade mer eller mindre blivit mitt jobb. Men det var inte något jag reflekterade nämnvärt över då, vilken 20 åring hade tackat nej till att få betalt för att visa upp kläder som man köpt varje vecka? Jag såg min konsumtion som mitt jobb vilket gjorde att jag tyckte att det kändes mer ‘ok’.
Jag minns så väl min första resa till New York under hösten 2010 som jag gjorde tillsammans med Paniney. 2010 skulle jag nog säga var min peak i form av ohälsosam personlig konsumtion. Det var inte bara konsumtion, det var ohälsosam konsumtion. Jag minns att jag skulle vara i New York i 7 dygn men valde att strunta i min hembiljett, förlängde 2 veckor, köpte en ny biljett hem som jag sedan missade pga dålig planering så bara flygkostnaderna under den resan landade på ca 15 000 kr. Under den New York resan så la jag över 35 000 kr i ren shopping, inte inkluderande mat eller taxi. Jag minns att jag köpte sådana volymer av allt, jag älskade hårbanden inne på Henri Bendel, varje hårband låg på mellan 600 – 1000 kr per hårband och jag köpte nya hårband några gånger i veckan. Jag kom hem med 7 hårband från den resan, de var fantastiskt vackra men jag använde dom inte mer än 1-2 gånger var. Det mest omotiverade köpet jag någonsin gjort i mitt liv skedde även under denna resa, jag hade promenerat runt i mina ankelboots i flera timmar och hade fått hemska skavsår, det gjorde så ont så jag knappt kunde ta ett steg framåt, istället för att ta en taxi hem så jag kunde ta av mig skorna så gick vi in på Bergdorf Goodman som låg precis runt hörnet från där vi befann oss det tillfället. Jag går upp till skoavdelningen och köper ett bar ballerina från Lanvin för 7 500 kr så att jag kan byta skor till något skönare. Ballerinorna var fantastisk sköna och otroligt chica men jag kan ju inte såhär i retrospekt hitta något rättfärdigande argument till att lägga 7 500 kr på att man har skavsår. Jag har inga problem att betala mer för kvalité, kvalité är något jag alltid lägger stor fokus på, det jag har problem med är när jag konsumerar ohälsosamt och det gjorde jag verkligen i New York, men det såg jag inte då, då befann jag mig mitt i konsumtionsbubblan.
Min konsumtion har förändrats otroligt mycket de senaste 4 åren, nu är det resor, flyg, mat och hotell som jag lägger pengar på. Jag älskar fortfarande kläder lika mycket som jag gjorde då, om inte mer nu men det är något som har förändrats inom mig, min syn på konsumtion, det känns inte rimligt att konsumera så mycket på kläder längre, för mig har det varit viktigt att lägga mer fokus på de kläder och skor jag har och att använda de tills jag verkligen tröttnat på plaggen och då kaan jag ge plaggen ett nytt liv genom att sälja plaggen vidare till nya ägare på min bloppis. Det känns fantastiskt att över 900 av mina plagg/accessoarer har kunnat få nya hem och leva vidare på så sätt genom bloppisen men samtidigt så tycker jag att faktumet att jag sålt över 900 plagg under de senaste 9 åren är ett tecken på att jag har konsumerat för mycket och det är något som jag har lagt stor fokus vid att skapa en förändring kring nu i vuxen ålder. Konsumera mindre och det jag bestämmer mig för att köpa ska jag använda tills det spricker eller att jag väljer att sälja det vidare. Jag bestämmer mig för att köpa något när det är ett plagg/sko/accessoar som jag verkligen tycker adderar något till min garderob, något som jag kan se mig själv bära mer än 6 månader.
För mig har det även varit ett viktigt ställningstagande att säga nej till affiliate (Det som ni ser på bloggar i form utav ‘Adlinks’) där man uppmanar sina läsare att shoppa genom att ta del utav specifika rabatter och erbjudanden samt att man tjänar en % på det som läsaren shoppar för på hemsidan. Jag testade Affiliate för första gången för ca 4 år sedan, jag höll dock bara på med det i 2-3 veckor, jag tyckte att det kändes fel, jag tycker det ger en alldeles för säljig känsla när man ska uppmuntra ens läsare att ta del av en kod och shoppa nu, nu, nu! Affiliate var inte min cup of tea. Jag vill ge inspiration genom bloggen, om ni sedan bestämmer er för att köpa något så ska det vara ett beslut ni fattar och inte något som jag uppmuntrar er till eller mer eller mindre hetsar fram genom att slänga ut rabattkoder till höger och vänster.
Som ett kanske lite mer konkret svar på frågan som jag fick ‘Hur jag ser på den konsumtionshets som råder inom sociala medier och hur jag påverkar den genom min blogg’ så är mitt svar att för mig är det otroligt viktigt att inte uppmuntra eller sälja på mina läsare något och det är just därför jag avstått att jobba med Affiliate, trots att det är mycket pengar att tjäna där. Jag vill att A Fashionista’s Guide ska vara en källa till inspiration, vackra bilder att kunna drömma sig bort till, hitta tips till kommande resor men jag vill inte att det ska vara en källa av uppmuntran till konsumtion.
För mig är det super viktigt med er feedback! Hur uppfattar ni innehållet i bloggen? När ni går in, går ni in och blir inspirerade eller känner ni er uppmuntrade till shopping? Vad tycker ni är en bra balans mellan de två? Om ni känner er uppmuntrade till shopping så förklara gärna hur ni hade velat ha det för att minska den biten då det inte är en känsla som ska vara övergripande när man är inne på AFG. Jag vill att ni ska tankas på med massa färggrann inspiration, glädje och positiv energi!
Stor kram till er!
/Malin
Hej Malin!
Har följt din blogg i så många år och den blir bara bättre och bättre, från början var jag såklart fascinerad över ditt liv och hur du levde i “lyx” enligt mig. Du var och är oerhört chic och jag gick in här för att få inspiration till mode. Men nu, det är verkligen fantastiskt att en bloggare som du tar ansvar och är genuint intresserad av miljö och konsumtion. Heja dig! Jag själv är skräddare och brinner oerhört för hållbart mode. Försöker även tillämpa detta inom mat och det är du inspirerande med! Så, summan av kardemumman, tusen tack för all inspiration inom mode och livsstil och tack för att du sticker ut i bloggvärlden! /Amanda
Hej Amanda! Tack för din fina kommentar och vad roligt att du hängt med på bloggen så länge, det glädjer mig att höra! 🙂 Det har varit en svår balansgång att hitta ett happy medium när det kommer till konsumtion när man driver en livsstilsblogg som är fokuserad på just kvalité då det innebär att det är lite dyrare plagg jag dras mot. Men jag ser bloggen som en tidning där, mode/livsstilstidningar har ju som huvudfokus att inspirera människor, det är oftast rätt dyra saker som visas upp i tidningarna men det hetsas inte till att shoppa genom massa rabattkoder och erbjudanden överallt. Jag tycker att det är viktigt att dra gränsen där som bloggare. Man tjänar redan bra som det är genom annonsering och redaktionella samarbeten, jag tycker det räcker gott och väl och genom att säga nej till affiliate så tycker jag även man ställer sig emot den konsumtionshets som råder just i sociala medier. För mig är det viktigare att trycka på värden att investera i plagg som man kan ha länge, länge! Ett av mina bästa köp måste ha varit mina Chanel ballerina som jag köpte i Paris 2010, de kostade ca 3 000 kr men de har varit med mig i 6 år nu och de ser fortfarande super fina ut! Det visar verkligen vilken skillnad det är att lägga lite mer på ett par kvalitéskor istället för att lägga ca 1500 kr på 1 par nya ballerinor varje år, då hade man lagt totalt ca 9 000 kr på skor under de 6 åren istället för att köpa 1 par klassiker som håller en smärre evighet. Även fast det känns lite dyrare där och då så är det bättre i det långa loppet! Köpte nyligen ett par R.M Williams, de kostade 5 500 kr, visst, det är dyrt men jag vet att jag kommer säkert använda dessa skor de kommande 10 åren, de håller säkert längre än det! För mig är det viktigt att alltid köpa kvalité, jag vill inte köpa plagg som jag vet inte kommer hålla kvalitén längre än 1 säsong. På samma sätt så köper jag aldrig hem mat som inte är ekologisk, helst ska så mycket som möjligt vara svenskodlat, det är ju dock en svårare bit. Men en sak som är säker är att jag hellre går hungrig än att köpa oekologiskt och det var även viktigt för mig att säga nej till köttindustrin, har inte köpt hem kött till lägenheten på flera år nu och försöker få Johan att sluta äta kött också, det börjar ta sig och han äter bra mycket mindre kött än när vi började träffas för 4 år sedan vilket känns bra, det är påväg i rätt riktning.
Hur som haver så tycker jag det är en viktig diskussion att prata om just konsumtion i sociala medier samt hur bloggare samt andra social media influencers uppmuntrar till konsumtion hela tiden. Det är sälj sälj sälj hela tiden. Det tycker inte jag man pratar tillräckligt om! Och ge mig gärna feedback hur jag kan göra den biten bättre/mer tydlig här på bloggen! Kram!
Otroligt bra inlägg Malin! Bra skrivet och fint att du vågar vara ärlig med hur det var för ett par år sedan.
Var sak har “sin tid” i livet och det är ju faser man går igenom. Din blogg är helt fantastisk och den är den enda jag fortsätter följa varje dag. Extra roligt är det att du nu fokuserar så mycket på mat och resor då det är min största passion.
Tack för bloggen!
Hej Åsa! Tack för din kommentar samt din fina feedback kring bloggen! Det värmer mitt hjärta att höra! Att jag bloggat i 10 år känns nästan helt absurt när jag tänker på det, ett helt decennium av mitt liv! Från att ha varit en liten spillevink på 17 år så är jag nu 27 år, vilken resa! Precis som du säger så går man igenom faser i livet och jag känner att jag verkligen funnit min röda tråd de senaste 3-4 åren i livet. Det är först nu i retrospekt som jag kan se tillbaka på min tid som ung (17-23) med mer klarsynta ögon men det är ju en del av livet och jag är otroligt tacksam över att jag hade den perioden i mitt liv, det var otroligt kul men det var inte hållbart. Jag är dock väldigt glad över att jag aldrig handlat på kreditkort, jag handlade alltid med mina privata pengar och äger än idag inget kreditkort, allting jag köper köper jag med pengar som jag har på mitt konto. Det är hemskt att se unga människor som sätter sig i skuld pga överkonsumtion, att belåna sig för att konsumera är ju det absolut sämsta man kan göra för sin privata ekonomi. Nu gjorde jag en liten side track men jag hade lätt kunnat prata vidare om detta ämne i timmar! Jag tycker det är otroligt intressant! Stor kram till dig!
Jag vet inte hur många år jag har läst din blogg nu, men väldigt många. Du har inspirerat mig till att våga bära färg och dessutom till att gå på kvalité istället för kvantitet, och även fått mig att vilja upptäcka mer av det goda i livet som inte innefattar materiella ting 🙂 Jag tycker din blogg har blivit bättre med tiden och är ett härligt ställe för fantastisk inspiration!
/Rebecca
Hej Rebecca! Åh vad roligt att höra från en till lojal läsare som hängt med genom åren! 🙂 Vad härligt att du har börjat bära mer färg, tycker färg ger så mycket glädje! Mina favorit-mode-moments har helt klart varit när jag varit som allra mest färggrann, tycker det ger en sådan glädjekick! Det gör mig även otroligt glad att höra att du tycker bloggen blir bättre och bättre, då vet jag att jag styr skajutan i rätt riktning! Feedback från er läsare är A och O, det ger mig direktiv vad jag ska fokusera mer på! Stor kram till dig!
Men om du handlar med privata pengar och varken tidigare klädshopping eller dina resor nu är sponsrade. Var får du alla pengar ifrån?
Hej Susanne! Nu tycker jag din kommentar är lite off topic då detta inte alls är vad inlägget handlade om. Jag tog exempel från min resa till New York 2010 där jag hade ett ohälsosamt konsumtionsbeteende och nej, det var obviously inte Bergdorf Goodman som sponsrade mig med Lanvin ballerinas för 7500 eller hårband för 4-5 tusen kr på Henri Bendel. Ingenstans i texten skriver jag att jag aldrig någonsin fick sponsrade kläder under min tid som bloggare. Inlägget handlar inte om sponsrade kläder utan det handlar om min syn på konsumtion.
Jag kommer från en god ekonomisk bakgrund så pengar är något jag har haft förmånen att alltid ha haft i mitt liv.
Fantastiskt inlägg och verkligen spot on.
Har följt din blogg i många år och jag har verkligen märkt en tydlig utveckling. Jag känner verkligen igen det här med föruppfattningen och pressen (från vart egentligen, när man tänker efter…) att inte ha någonting mer än en gång, och så levde jag ett tag för några år sen, men det är så ohälsosamt och sinnessjukt när man tänker efter. And besides, handlar inte kreativitet och talang också om att kunna återskapa någonting från befintlig saker? Det ska egentligen inte finnas någon “skam” med att återanvända saker, det visar bara att man är bra med pengar, och har sen pengar till andra viktigare saker.
Anyways, superbra inlägg! <33
Hej Yuwei! Tack för din fina kommentar samt feedback! Jag minns att när jag började visa upp samma plagg i nya looks så fick jag en sådan positiv feedback från er läsare som sa att det var kul att se samma plagg fast i olika looks, att det var något som saknades hos andra bloggare och det var lite då det började släppa för mig att nej, jag behöver inte alltid köpa nya plagg/accessoarer för att visa upp utan det fungerar lika bra att jobba med de plagg som man har i sin garderob och sedan så kan man köpa något nytt när man verkligen känner att det tillför något till garderoben samt att man kommer kunna ha det länge. Jag tycker själv också att det är roligare att se bloggare som återanvänder plagg så man ser dom i nya looks, för mig känns det mer realistiskt.
Förhoppningsvis så kommer fler bloggare ta mer ansvar inom konsumtion och dra ned på Affiliaten, jag tycker absolut man ska kunna använda affiliate links/koder någongång då och då men när det är konstant, hela tiden, då blir det för säljigt. Det känns inte som att bloggaren ‘genuint’ vill ge en ‘bra kod’ utan det enda bloggare i fråga bryr sig om är att tjäna en % av det läsarna köper för.
Stor kram till dig!
Bra inlägg. Har som många följt din blogg från start och sett utvecklingen. I början läste jag mest med fascination för hur mycket kläder du kunde köpa och jag gillade din stil. Ibland helt galet osnyggt (förlåt!) men för det mesta helt spot on och udda på ett bra sätt! Jag har precis fått barn och är lite nyfiken på var du (eller ni) står i den frågan? Inte för att jag vill läsa en mammablogg till men moderskapet skulle klä dig helt fantastiskt 🙂 jag brukar egentligen inte ställa såna frågor, det är ju så otroligt privat men du behöver inte svara om du inte vill 🙂
Hej Saga! Tack för din kommentar och vad roligt att du hängt med så länge på bloggen! Jo man har verkligen haft på sig en hel del outfits genom de senaste 10 åren hehe, några kan jag se tillbaka på och verkligen gilla men vissa har man verkligen undrat vad det var som hände men det är ju en del av ens personliga stil och dess utveckling vilket har sin charm. Jag och Johan har pratat om barn och har båda kommit överens om att vi vill ha en villa när vi har barn, jag vill inte att våra barn ska växa upp i stan. Vi kan max bo i stan fram till att barnen är 1-2 år, sen vill vi komma ut i en villa med trädgård så barnen kan leka i det gröna. Vi vill gärna bo där jag är uppvuxen i Bromma och där går en villa på mellan 15 – 25 miljoner kr så vi har som vision att köpa villa om ca 7 år. Så hypotetiskt att man skaffar barn om 5 år eller liknande. Vi får se! 🙂 Kram!
Varför inte byta boende med dina föräldrar :-)? Många personer vill inte bo i villa när de blir äldre utan flyttar in till stan. Win win?
Hej Sofia! Det hade absolut varit en möjlighet, mina föräldrar funderar dock på att köpa lägenhet inne i stan kommande året och vi har tyvärr inte möjlighet att betala 17-18 miljoner kr i dagsläget utan vi måste fortsätta att klättra i bostadsstegen för att kunna spara ihop till att kunna köpa en villa och det lär ta 5-7 år till! Kram!
Vad onödigt och otrevligt av dig att säga att några av Malin’s outfits var ‘helt galet osnygga’ enligt dig, bara för att de inte tilltalade din specifika smak. Istället kan man välja att fokusera på det positiva, det räcker att säga att kanske vissa outfits inte var helt din stil men att säga att dom var “galet osnygga” är bara taskigt från din sida.
Hej Malin.
Intressant inlägg när du skriver om din egen konsumtion. Jag har läst din blogg länge och under den mesta tiden tycker jag att du har uppmanat till shopping och konsumtion väldigt mycket. Speciellt undertiden du samarbetade med Sthlm Market och varje dag visade upp nya dyra outfits och aldrig skrev att det var samarbete. Det får ju folk som ser upp till dig att vilja köpa samma saker som dig osv. Minns att det var väldigt mycket tjafs och hårda ord i ditt kommentarsfält under den perioden.
Sen är det ju så att även om du inte använder dig av adlinks så uppmanar du ju till konsumtion när du gör reklam för flygbolag, hotell och låter dyra handväskor synas på varje bild i ett reportage.
Jag tycker Dock om denna nya kategori i din blogg där du blir mer privatboch man får känna dig lite bättre och du inte känns som ett skal. Det ger ett bätttre djup till bloggen. Fortsatt så.
Hej Lovisa! Tack för din kommentar och feedback! Jag förstår absolut vad du menar att givetvis när man visar upp vackra resmål, kläder etc så inspirerar man till en hypotetisk framtida konsumtion. Men jag skulle inte säga att det är samma sak som att slänga ut koder till höger och vänster till ens läsare och adlinka precis allt man lägger upp på bloggen för att man vill tjäna en % av det läsarna shoppar för. Det jag tycker är absolut mest uppmuntrande till konsumtion är de bloggare som skapar kollage med “liknande” plagg som de har men som de vet är för dyra för läsarna så de väljer ut billigare plagg som de vet läsarna har råd med så de vet att de kan få in mer volymer på beställningarna för att tjäna mer pengar på läsarnas konsumerande, i samband med kollage som dessa så brukar de även lägga in en rabattkod i texten för att uppmuntra ännu mera till konsumtion.
Så absolut, jag håller med dig till fullo att min blogg kan inspirerar till konsumtion, precis som vilken tidning som helst. Men mitt medvetna val är att jag har tackat nej till att jobba med Affiliate då jag inte stöttar den branschen som grundar sig på konsumtion i enorma volymer. Jag vill att mina läsare ska gå in på AFG och fyllas med inspiration, inte hets och uppmuntran till konsumtion. 🙂
Älskar dessa inlägg! Så ärliga. Fortsätt inspirera med tankar och drömmiga foton. Kräm!
Hej Frida! Tack för din fina feedback och kommentar! 🙂 Det glädjer mig att höra att du gillar den nya kategorin! Kram!
Malin, DET HÄR INLÄGGET!!! Jag har väntat på det i 9 år! Jag tror att din ohållbara konsumtion har både hjälpt och själpt dig. Det var ju den som gjorde att folk ojade sig över dig, störde sig och pratade skit. Ditt varumärke är fortfarande inte återställt i många kretsar, kolla bara i kommentarsfälten på bloggkommentatorerna. Men samtidigt var det ju därifrån din trafikboost kom, så jag tror att du innerst inne visste att det var ohållbart, men trafiken, pengarna och kläderna gjorde att du rationaliserade bort det. Så har iaf jag gjort de gånger jag gjort saker som jag egentligen inte står för.
Det glädjer mig verkligen att läsa det här, att du insåg vad du höll på med och vågar erkänna det. För många kommer du annars att fortsätta vara den där överspenderande Mogi som bara lever loppan på sina föräldrar. Vi behöver liksom få sådana här påminnelser då och då att människor förändras, och oftast till det bättre. Måste nog börja läsa din blogg regelbundet igen, trots att jag aldrig kommer att ha råd att följa dina reseguider 🙂 Tummen upp!
Hej Emma! Tack för din kommentar och vad roligt att du gillade inlägget! 🙂 Har en liten anmärkning kring fakta som inte stämmer i din kommentar, min läsarkrets kom inte från Bloggkommentatorerna utan den byggdes upp via att jag låg på top 15 listan av de mest lästa bloggarna på blogg.se under 2007 och 2008 och sedan startade jag min youtubekanal 2008 som 2009 fick ett enormt genombrott i media så min blogg fick en enorm traffikboost från mina youtubeklipp samt att jag var med i tv/radio/tidningar om och vartannat från och med då. Bloggkommentatorernas läsare är så långt bort från min bloggs målgrupp som det bara går att vara. Mina läsare på AFG är tjejer mellan 20 – 35 år som har en kärlek för livets goda, resor, mat, mode och inredning. När man skriver om lyx i någon form så får man per automatik människor som blir anti och that’s life, man kommer aldrig någonsin att kunna få alla nöjda och glada, ju snabbare man inser det desto bättre. Jag älskar mina läsare och jag caterar till dom! 🙂 Jag har varit offentlig i snart 10 års tid och har synts i tv/radio/tidningar sedan jag var 19 år, jag har byggt upp ett stabilt gore-tex lager, om man inte gillar bloggen så är det helt fine, alla har rätten till sin åsikt. Det finns bloggar som jag inte gillar och då gör man det enkla valet att man inte läser dom. Svårare än så är det inte, alla har rätten att leva sitt liv, precis så som de vill.
Men precis som du säger, under en period av 10 års tid så är det givet att man förändras. När jag började blogga så var jag 17 år, det är helt otroligt ungt och idag är jag 27 år, jag skulle säga att jag haft 3 olika liv under de senaste 10 åren och de senaste 4 åren har varit de bästa hittills i mitt liv, att ha hittat mitt livs stora kärlek Johan betyder allt, kärleken är det största och viktigaste i livet. Stor kram till dig!
Ja nej jag menade inte att läsarna kommer därifrån, jag menade att det var den typen av provocerande livsstil som du visade upp som lockade läsare via övriga kanaler som du nämnde, men att den bilden av dig lever kvar bland annat inne hos BK 🙂 Då är det bra att du visar upp den här sidan av dig själv också.
Hej Emma! Då förstår jag vad du menade! 🙂 Absolut, Bloggkommentatorernas läsare är ett perfekt exempel på människor som provoceras av lyx, våra målgrupper är otroligt olika. Något som jag finner är intressant är att BK säger att de inte är partiska till någon bloggare utan att de skriver från ett så neutralt perspektiv som de bara kan vilket jag absolut inte håller med om. De har varit otroligt elaka under många års tid, på senare år har BK lugnat sig men jag tycker absolut att de har uppmuntrat till online bullying. Vad de gör är att de skapar ett forum för många nättroll att kunna sitta och hata på bloggare. Jag minns att de hade en titel som hette ‘Skjut mig om jag blir som Mogi’ för massa år sedan, jag tror det var 2011 och det tycker jag är en fullkomligt vidrig titel. Vad de indirekt säger genom en sådan titel är att jag borde skjuta mig själv enligt dom. Ett fullkomligt vidrigt beteende från två vuxna kvinnor. Jag är en extrem motståndare till mobbning och jag håller inte med dom (BK) för fem öre när de säger att de inte alls är taskiga/mobbar bloggare genom deras texter, vad dom gör är att dom möjliggör det för mobbare och nättroll att skriva i deras kommentarsfält och på det sättet så friskriver sig BK från allt ansvar då ‘Det var inte vi som skrev det’.
Det är även något jag älskar med att ha en blogg, då det är en plattform att kunna nå ut till unga tjejer som har det jobbigt, jag får flera mejl per månad från unga tjejer som har det jobbigt i skolan och de vet inte hur dom ska hantera det och att kunna skicka värmande ord till dom, stötta dom så gott jag kan samt berätta hur jag har hanterat mobbning genom skolgång och sedan på nätet är förhoppningsvis något som gör det lättare för dom. Nä, usch, jag absolut avskyr mobbare samt förklädda mobbare. Kram!
Men menar du allvarligt att dina samarbeten inte är menade att uppmuntra till konsumption? Inte samarbetar ett företag med dig för att de vill att dina läsare ska bli inspirerade, deras enda mål är ju just att få dina läsare att köpa den produkt eller den tjänst du skriver om.
Hej Nina! Det verkar som att du inte riktigt vill ta in min text. Jag skriver att min blogg är precis som en tidning, när du läser exempelvis ‘Conde Nast Traveller’ så läser du om massa härliga rese/matreportage och givetvis fylls du med inspiration/tips för kommande resor men det delas inte ut rabattkoder till höger och vänster, det är uppmuntran till konsumtion. Jag väljer att ta aktivt avstånd till just affiliate och rabattkoder då det är extremt säljande samt uppmanande till konsumtion. När jag presenterar mina samarbeten så står det tydligt markerat så mina läsare vet hur de ska ta in informationen. Hurvida läsarna vill gå vidare med den informationen är upp till dom.
Här kommer ett konkret exempel: När jag nyligen jobbade ihop med Finnair för ett resereportage till Singapore. Jag skriver om min upplevelse med deras nya airbus och berättar att de nu har flights till Singapore. Hade jag velat göra denna text säljande så hade jag exempelvis kunna berätta om ett erbjudande att om man bokar en resa med Finnair innan månadens slut så erhåller man 10% off om man skriver in koden X innan utcheck. Det hade jag tyckt var uppmuntran till konsumtion men nej, det skulle jag aldrig göra. Jag förmedlar information och skapar PR för företag men jag tar avstånd till direkt uppmuntran till konsumtion.
Hoppas du får en bättre förståelse för min text med svaret här ovan.
Intressant att läsa om hur du förändrats!
Hej Hanna! Tack för din kommentar! Vad roligt att du fann inlägget intressant! 🙂 Kram!